Alexandra - Sociala medier & Entreprenörskap

Brainstorming är the shit alltså
Hej på er denna varma eftermiddag! Vart tog hösten vägen? Jag vägrar att gå i sommarklännigar pga. att det känns fel, och det är ju alldeles för varmt att hoppa i höstmundering nu. Jobbigt! 🤦🏽‍♀️Men strunt i det nu... ikväll ska jag gå, ja nu direkt efter jobbet faktiskt, till Bastard och äta och dricka ett glas vin med min allra bästaste Peter. Ja men han har varit med här i bloggen förr, men det var läääänge sen nu. Hur som helst, vi ska gå till vårt gamla stammishak och brainstorma. Slänga fram en himlans massa idéer på bordet och sen se vad det leder till. Det kan vara precis vad som helst - ja men säg att vi på Mama Said ska börja satsa på webbutbildningar på allvar, att vi ska börja sälja skosnören eller att Peter ska hitta på nåt nytt inom sin värld. Ja men ni fattar. Vi båda driver företag och vi båda vill se fler och större intäkter, men det måste fortfarande vara sånt som vi tycker är kul och som vi tror på så klart. 
Och där är brainstorming ett så himla bra påhitt. När jag leder workshops så brukar jag ha tre regler när det kommer till våra brainstorming-sessions:
1) Tänk inte - bara kör!
2) Sätt inga gränser
3) Kvantitet före kvalitet
Och om man följer de reglerna, och alltså släpper lite på kontrollen, så går det alltid bra! En brainstormingsession ska aldrig, aldrig vara begränsande. Man kan sortera bort och prioritera sen, det brukar liksom inte vara det som är det stora problemet. Vi människor är rätt duktiga på att tveka på oss själva och våra förmågor, eller hur? Jag vägrar att göra det när jag brainstormar! Jag ska i alla fall tänka heeeelt fritt ikväll.
En annan sak som är bra när man ska brainstorma är att man lämnar kontoret, och det ska vi faktiskt göra, hela Mama Said-gänget, nästa vecka. Men mer om det i ett annat inlägg.
Ja ja, vi får se vad det mynnar ut i... Vad ska ni hitta på ikväll?
Hälsningar från en som har varit uppe sen strax innan 5 i morse och egentligen skulle må bra av att gå hem och sova... 🙋🏽‍♀️
 
Det är ditt ok att bära!
God morgon! Hur mår ni? Här började dagen extra tidigt idag, redan klockan 05,00. Jag var tvungen att gå upp så tidigt för att hjälpa Mio inför ett prov som han skulle ha idag. Han var dålig nästan hela dagen igår så han klarade inte att plugga så mycket som det var tänkt... och därmed så körde vi ett tvåtimmarsrace även nu på morgonen. Han kämpar så, min lille kille. Just i detta nu så sitter han och skriver ett prov med dundrande huvudvärk. Egentligen kunde han inte gå till skolan idag, men så vill han ju göra provet. Han kämpar så, men ändå är det så svårt att klara av en normal vardag. Och det börjar bli svårt för honom att hänga med i skolan... förstås. Nu går han i åttan och allt går i raketfart.
Tänk att han var så här frisk i helgen...
Igår var jag och Kristina på en föreläsning - Tommy Davidovics "Hur lyckas man med livet". Han sa många smarta saker, men ni vet hur det är... ibland är det nåt visst som bara landar alldeles perfekt just där och då. I mitt fall var det två saker: 1) Det här med att man har en liten nedtryckande "djävul" på ena axeln som säger dåliga saker till en som inte tar en vidare någonstans! Som alltså inte har någon funktion. Den finns alltid där men vi borde sluta att lyssna på den.
2) Att allt som andra människor gör är deras val och får stå för dem. Jag har, i min föreläsning, beskrivit det som att "Jag försöker alltid se vems ok det är att bära för att slippa ta ansvar för andras handlingar". Förstår ni hur jag tänker? Om du skriker på mig eller kommer in i rummet och är sur och tvär, eller om du slänger luren i örat på mig - då är det ditt ok att bära och det har ingenting med mig att göra. Visst kan jag ha sagt eller gjort någonting som du tycker är fel, dumt etc... men det du gör är fortfarande din grej och ditt ansvar. Ingen annans. När det här verkligen landade i mig, för nåt år sen, så blev livet väldigt mycket enklare. Jag tar inte längre ansvar för andras humör. Så skönt!
Men nu, hörnini så ska jag iväg och hålla i en workshop. Hejrå så länge👋🏽
 
 
Kan alla jobba med sociala medier?
Hörni, en sak som jag har tänkt på... Det finns två ganska stora utmaningar i min bransch (sociala medier, PR och kommunikation), och den ena är att många tänker att det här med att jobba i sociala medier är easy peasy - "Jag postar ju på Facebook och LinkedIn flera gånger i månaden, hur svårt kan det vara?" - och den andra är att många tror att det går snabbt. Att det typ tar ett par minuter att posta något på Instagram. Och det gör det ju - när man väl har innehållet (i form av bild/ video, text, taggningar och hashtags) färdigt att posta. Själva knapptryckningarna tar liksom inte så lång tid men det tar ju tid att skapa själva innehållet.
Anni, hos oss, är den som är ansvarig för våra kunders sociala medier, och hon är en riktig stjärna på det. Hon har det liksom i sig. Hon sitter ofta med telefonen i handen och postar och interagerar på diverse konton.
Först ska man komma på vilket slags innehåll man ska ha, sen ska det skapas (ibland kan det vara en video som ska göras, ibland är det en text och en bild, och ibland är det en bloggartikel som ska skrivas) och sen ska det delas och följas upp - både i form av att man svarar på kommentarer och att man tittar på statistiken. Vad går bra? Vad går mindre bra? Vad bör vi fokusera på framöver? Och sen bör man också lägga tid på att interagera med målgruppen. Ja hela den här processen tar tid, och det vet jag att alla ni som bloggar och Instagrammar mer eller mindre seriöst, vet! Men det är fortfarande något som är svårt att få förståelse för från företag. Ja inte från de som vi jobbar med, de har uppenbarligen förstått, men många andra. Och jag har också märkt att det är svårt att lära upp folk inom just sociala medier, om de inte har det med sig i ryggraden så att säga. Förstår ni hur jag menar? Det är som att lära någon hur man är social och träffar vänner. Det finns liksom ingen bok och inget regelverk att följa utan det handlar om människor och att vi ska förstå, och vara intresserade av, varandra. Så om man är duktig på att skapa kontakt med folk och duktig på att lyssna in andra, då kan man definitivt bli en stjärna i sociala medier. Och är man inte det så kan man istället vara den som skapar själva innehållet, ja om man inte är så social så att säga. De flesta kan jobba med sociala medier om de vill. Det handlar bara om att förstå att det är relationsskapande det handlar om - ingenting annat. (Förutom själva innehållet då förstås).
Men nog om mina tankar nu... Håller ni med mig? Vad tycker ni? Är jag helt ute och reser? Tell me!