Alexandra

Dåliga värden igen
Jag är i Göteborg och ska nu köra min föreläsning om en liten stund, och ringde till Jonas för att få en uppdatering. Proverna som vi tog igår, när Mio var låg, var tydligen inte bra (kortisolet var för lågt) så de har gjort om samma test nu idag :( Får se vad de säger...
 Mio var väldigt hängig och hade jätteont hela förmiddagen. Som tur var så kände han sig lite bättre en stund innan jag skulle sticka. Så det var vääääldigt skönt för mig. För det var jobbigt nog att lämna honom ändå som sagt. Men jag kommer ju tillbaka ikväll, tack och lov. Nu är det dags för föreläsning... Go Go Go... Yay! Eller nåt...
Längtar redan efter att krypa ner bredvid honom...
 
Fy vilken ångest att lämna honom här
Å ena sidan så tackar jag högre makter för att det akuta läget stabiliserades innan det var dags, men å andra sidan så passar det så illa ändå. Jag ska till Göteborg i dag, för att föreläsa. Det är bokat sen ett år tillbaka så jag kommer göra det. Det ska VÄLDIGT mycket till innan jag avbokar en sån grej, och visst är väl Mio och hans sjukdomar en bra anledning, men eftersom jag kan vara här med Mio till klockan ett, och sen komma tillbaka sent ikväll så kommer jag göra det. Men jag har haft ångest för det hela veckan.
Jag läste på och gjorde finputsningar igår kväll när Mio låg och sov.
Som tur är så har jag nån slags superkraft så jag vet om att när jag sätter mig i bilen och börjar träna på min föreläsning - Det är första gången jag ska köra just den här så det krävs mycket träning - så kommer jag börja känna mig motiverad. Jag kommer göra det och jag kommer också att göra det grymt bra, det vet jag. 
Och så är pappa Jonas med Mio. Jag misstänker förresten att vi får lämna sjukhuset idag, men vet inte än... Vi väntar fortfarande på en massa provsvar, och givetvis så är inte den här utredningen över, det är bara det att det inte gör nån nytta att ligga här längre. Just nu finns det inga fler prover att ta.
Men då så... det är bara att kavla upp ärmarna nu och åka till Göteborg och bara göra det. 
Som vanligt så får ni gärna hänga med via Insta story. Håll tummarna för att föreläsningen går bättre än nånsin och att Mio mår okej medan jag är borta.
Mitt lilla hjärta ♡
Puss på er! 
Så blir vi nyförälskade igen
Ni vet ju att jag håller på och läser på om hjärnan, inför en föreläsning som jag ska ha om neurokommunikation, eller hur? Lite ironiskt att jag satt på barnneurologen (där fokus ju är hjärnan) och läste på faktiskt. För det gjorde jag medan Mio låg och sov på dagarna. Han sov väldigt mycket så jag hann läsa en hel del. Och det är ju så intressant! Jag har svårt att stoppa vid det som jag behöver till utbildningen och "råkar" liksom hamna på sidospår hela tiden. Fast fortfarande om hjärnan.
 
Just nu läser jag den här boken av Erik Modig. Sååå intressant! Snart kan jag allt om hjärnan. Ja inte på hjärnforskarnivå men på amatörnivå. Ja ni fattar!
Det som jag behöver läsa på är hur vi borde kommunicera med utgångspunkt från hur hjärnan fungerar men det finns ju så mycket annat som också är intressant. Hjärnan (och kroppen) är komplex!
Hur som helst - jag har facit på hur man enklast blir nyförälskad igen i en gammal relation. Vill ni veta? Klart ni vill :)
Om man får extra mycket uppmärksamhet (ja det är det enda som behövs) av sin partner så ökar dopamin-mängden i hjärnan. Och dopamin är det där hormonet som utsöndras i belöningscentret. Så på så sätt så känner vi oss mer nyförälskade igen. Fiffigt va?! Så enkelt ju.
Jag tror verkligen på det här. Visst älskar man folk som är närvarande, omtänksamma eller uppvaktande på något sätt! Även vänner ju, eller hur?
Eller djur. Det finns ingen som är så tillgiven och närvarande som Bruno.