Alexandra - en blogg om sociala medier & entreprenörskap

Om min bokutgivning
Just det ja, jag var ju i Stockholm förra veckan och träffade två bokförlag. Vill ni veta? Ja nu får ni i alla fall göra det. Båda förlagen är intresserade, men det ena har jag bara skickat in några kapitel till så jag ska skicka in mer snart. Jag har fått feedback på kring vilka delar jag borde fördjupa, och alla som jag har pratat med hittills är överens om att det inte är kring de olika sociala kanalerna och sånt som snabbt blir inaktuellt (Puh! Det är också just det som jag har uteslutit, skönt att jag var inne på rätt spår) utan snarare tankarna - psykologin - bakom. Det vill säga varför det fungerar att kommunicera på ett visst sätt och varför det inte fungerar att kommunicera på ett annat. Så nu ska jag boka in ytterligare en bokskrivarvecka, för att komma vidare. Tanken är att boken ska komma ut i januari 2019. Tidigare går inte. Det skulle i såna fall vara i september i år men det är ALLDELES för sent för det nu har jag fått veta. Så då satsar jag helt enkelt på januari 2019 då.
Sen är det en annan fråga... Vilken affärsmodell borde jag satsa på? Antingen kan jag köra den traditionella modellen där bokförlaget står för allt (även risken) och där jag tjänar 30% (tror jag att det är, det är nog rätt olika) per bok, oavsett om det är via mina eller deras kanaler... eller så kan vi göra en deal där jag stå för mer (inklusive risken) och sen tjänar mer per bok. Ett tredje alternativ är att ge ut boken på eget förlag - då skulle jag ju få behålla allt. Jag pratade med Angeli, som har gjort både och, och hon rekommenderade mig att göra det själv, för att tjäna mer. Tanken med min bok, anledningen till att jag ens skriver den, är att jag 1) vill lära ut och inspirera kring det jag kan 2) vill nå ut till fler och stärka varumärket
Stärker jag varumärket mer om jag går via ett stort, traditionellt förlag? Eller spelar det ingen roll? Ja det finns säkert för- och nackdelar med alla alternativ tänker jag. Ni kanske vet..? 
 
Långfredag i Göteborg
God morgon kära ni! Hur har ni det? Firar ni påsk idag? Vi hade en jättehärlig dag igår. Vi tog det lugnt på vägen upp till Göteborg och stannade två, tre gånger bara för att vi kunde. Halva vägen lyssnade vi på hög musik, och som vanligt så bestämde vi en låt var. Mio har haft två ganska bra dagar nu vilket är väldigt härligt. Inte så bra att vi kan gå till ett badhus eller skulle kunna åka skidor, men ändå tillräckligt bra för att kunna lyssna på musik och busa. Underbart! 
När vi kom fram så hängde vi först en stund på rummet. Den här utsikten, över bland annat Liseberg, är ju oslagbar.
Så härligt att det är så soligt just nu när det är påskledigt också.
"Vi" hann med lite bus också. Eller så här: Jag försökte få uppmärksamhet i "Vart och vad vill ni äta?" men blev ensam i den frågan eftersom Mio och Alvin hade annat för sig. 
Men till slut så kom vi i alla fall väg. Vi kollade in Foursquare, som jag alltid gör när jag ska leta upp restauranger. Ladda ner den appen till er telefon om ni vill hitta restauranger, caféer, barer eller liknande förresten. Det är så himla smidigt att få tips på vad som ligger nära en, samt att man ju faktiskt får läsa äkta recensioner. Så bra!
Vi tog den roliga hissen ner, och mina barn som båda har lite respekt för höjder (precis som jag), tyckte att det var fantastiskt spännande att åka ner i rasande fart från 17:e våningen.
Vi gick till Cyrano, en fransk bistro som även hade stans näst godaste pizza enligt Foursquare.
Som vanligt fick jag nya saker visade för mig av barnen. Just nu är det särskilt Alvin som visar sånt som trendar på YouTube. Jag tycker att jag själv har otroligt bra koll - särskilt om man jämför med alla som inte jobbar med det jag gör - men OJ vad jag har mycket att lära av barnen. Varje dag! Jag tycker att det är så intressant och suger åt mig som en svamp.
På vägen hem gjorde vi ett par "viktiga" stopp: handling på Pressbyrån och Wii-spelande i lobbyn.
Men sen kom vi tillbaka till rummet och tittade på Everything, everything - en film som handlade om en 18-årig tjej som har så dåligt immunförsvar att hon ALDRIG får gå utanför dörren. Den är otroligt snygg filmad och vi alla tyckte att den var bra. Jag vill inte berätta så mycket mer om den för att inte spoila... men titta på den istället vetja. Den är bra!
Och nu ligger mina små godingar här och sover djupt, medan jag - som vanligt på morgnarna - är pigg som tusan. Idag tänkte vi gå till Universeum eller bara gå ut på stan. Jag tror att de kommer att uppskatta Universeum mer, men vi får se. Det är lite ovanligt att vi i år inte äter nån direkt påskmat, men vi var sugna på en sån här mini-vacay så det blev så här istället. Vi har i alla fall de gigantiska påskäggen med oss. 
Jag är så imponerad av dessa unga vuxna
God morgon alla fina ni! Så härligt att få sova en hel natt - vilket jag alltså har gjort inatt.
Igår utbildade jag igen, och jag blev så glad när jag insåg att de här eleverna, som jag har utbildat i två omgångar den här veckan och som är unga vuxna, verkligen fattar grejen med sociala medier direkt.
Det är lätt att tro (och jag stöter ofta på det) att "det bara är att posta lite på Facebook" men det handlar om så himla mycket mer. Det handlar om att vara genuin, om att vara engagerande på riktigt, om att skapa värdefullt och relevant innehåll och så himla mycket mer som sagt. Jag skulle kunna predika om det här i all evighet (jag har ju till och med skrivit en bok i ämnet) som ni vet, men stannar här.
Det jag vill säga är att jag märker stor skillnad på de här eleverna och på andra, lite äldre vuxna. De fick i uppgift att göra en sociala medier-strategi från måndag till torsdag och har verkligen gjort det med bravur. Jag vet inte vad jag hade förväntat mig men blev så glatt överraskad över att allt de presenterade kändes så genuint och relevant. Det var liksom färdiga strategier som skulle kunna användas på Mama Said direkt. 
Jag hoppas att deras framtida äldre kollegor kommer att vara villiga att lyssna och lära av dem, för även om de kanske "bara" är 23 år så har de väldigt mycket (ofta mer inom just det här området) att komma med. Precis som Anni hade när jag anställde henne som 21-åring. Jag såg aldrig hennes ålder som något hinder utan tyckte bara att hon var väldigt driven, engagerad och duktig. Helt rätt för Mama Said med andra ord. 
Men nu hörni... nu åker vi till Göteborg på mini-vacay. Häng med på Instagram, @alexandrabylund, ja eller här i bloggen förstås. Puss!