Alexandra - Sociala medier & Entreprenörskap

Nu sker det förändring här
Den här semestern alltså... det är första gången på... ett år tror jag, som jag verkligen har hunnit stanna upp och tänka efter. Och jag har nämnt det för er flera gånger tidigare, men det tål att upprepas, för jag går nämligen och tänker på det väldigt, väldigt mycket. Jag måste göra en radikal förändring i höst. Och jag planerar att den ska vara for life.
Jag har alltid varit en person som har sökt mig till arbetsplatser där det är högt tempo och där jag får lov att jobba som mest när det är mycket och göra, och kan jobba mindre när det är lugnt. Och det är ju fint om det funkar i praktiken. Sen jag blev egenföretagare har det dock varit ganska svårt... jag är nämligen världssämst på att sätta gränser för mig själv och tänker alltid att "Ja men det där gör jag ikväll" och "Ja men det är lugnt, jag fixar det under helgmorgnarna". Alltid! Varje vecka. Hela tiden. Jag har liksom utgått från att mina veckor, mitt liv, ser ut så att jag först jobbar här hemma på morgonen innan barnen vaknar, sen jobbar jag på kontoret, och sen jobbar jag här hemma igen på kvällen, och så på helgerna. Det är ju helt sjukt! Helt jäkla sinnessjukt. 
Det är helt okej att göra det under hektiska perioder - då skulle jag utan några som helst problem kunna jobba hur mycket som helst - men det är det där med att jag ALDRIG låter min hjärna få ett break, att jag alltid är så tillgänglig och... framförallt... att jag planerar arbetstid på kvällar och helger som om det vore det mest normala i världen.
Som egenföretagare får man räkna med att det är mycket ibland, ja det händer även anställda så klart, så ÄR det ju, men att förutsätta att mitt arbete är centrum av mitt liv, att det (arbetet) liksom kan förvänta sig att jag alltid jobbar, det är helt snett. Det är fel! Och jag måste förändra det. Det som inte hinns med under dagen får göras dagen efter, och från och med nu så kommer mina arbetsdagar vara åtta timmar långa, om det inte sker något utöver det vanliga förstås (Än en gång, jag pratar om det vardagliga, det som sker VARJE dag och har så gjort under lång tid). Om jag börjar 9 så jobbar jag till 18 och sen är arbetsdagen slut, och kommer jag 8 så jobbar jag till 17. Åtta timmar om dagen alltså, men jag vet redan nu att det kommer att bli mer flexibelt än det låter... det funkar inte att vara så precis i verkligheten, men ni (och framförallt jag) förstår poängen, eller hur?!
Just det... en liten detalj är att nu i augusti och september så kommer jag behöva göra en del kvällsjobb eftersom vi har en kund med ett väldigt aktivt Facebook-flöde som behöver support kvällstid, men det kommer jag ta igen genom att gå hem tidigare. Och så ska jag turas om med en kollega så att vi delar på det. Men också: Jag ska se det som jobb och jag ska räkna tiden, jag ska inte bara låtsas som ingenting, är ni med?
Vad har jag för plan för att det här ska fungera nu då? Ja för i ärlighetens namn så är jag svinorolig att jag ska "glömma" bort det här nu när saker börjar rulla igång och att jag snart sitter i samma karusell och inte kan stanna. Men det VILL JAG VERKLIGEN inte... Så jag har sagt det högt till mina vänner, skrivit ner det till mig själv, sagt det till barnen OCH flyttat in datorn i sovrummet. Skapat en arbetsplats där jag sitter och jobbar, inget annat. 
Plötsligt står inte datorn i mitten av lägenheten längre, där jag alltid är nära och kan "råka" sätta mig och jobba. Bra va? Håll nu tummarna för mig att jag klarar det här!
Och som sagt - det innebär inte att jag inte kommer att behöva jobba över utan mer att jag inte ska se det som en självklarhet att min arbetstid är... alltid. Det är liksom väldigt mycket en arbetsplats att sätta sig här. Innan jag har suttit med min laptop vid matbordet. 
Ok, nu ska jag sluta. Jag har fått fram det jag ville säga tror jag. Jag orkar inte läsa igenom blogginlägget och korra idag utan ska lägga mig och läsa lite istället innan vi ska gå och lägga oss. Puss på er och hoppas att ni tror på mig. Jag behöver verkligen det för jag är livrädd för mig själv😱♡
 
#1 - Nina

Jag tror på dig! Det låter som om du har bestämt dig. Det är första steget 😊. Vi är lite lika tror jag. Jag har också väldigt svårt för att bara vara och ”göra ingenting”. Dock har jag en sambo som inte tillåter (låter hårt, men är av välmening) att jag jobbar kväller och helger. Istället har jag en tendens att då fylla tiden med andra ”måsten” och mål på andra plan... bloggen, träningen etc etc. Försöker också jobba med att förändra mitt tankesätt och skrev ett inlägg om tid häromdagen efter att ha läst ett inlägg här hos dig... http://www.minklockaregard.se/vardag/saker-jag-inte-gor-just-nu/

Svar: Men suck... skrev ett svar på den här kommentaren men den verkar inte ha kommit iväg... Ska försöka komma ihåg hur jag skrev...Bra sambo först och främst! Jag insåg igår kväll, när jag för första gången kom hem och INTE skulle jobba, att jag sprang omkring och gjorde en MASSA andra saker och inte alls hade förmågan att sätta mig i soffan. Jag ska bli bättre på det!! Nu ska jag läsa ditt blogginlägg! :)
Alexandra - Sociala medier & Entreprenörskap

#2 - Nina

Jag tror på dig! Det låter som om du har bestämt dig. Det är första steget 😊. Vi är lite lika tror jag. Jag har också väldigt svårt för att bara vara och ”göra ingenting”. Dock har jag en sambo som inte tillåter (låter hårt, men är av välmening) att jag jobbar kväller och helger. Istället har jag en tendens att då fylla tiden med andra ”måsten” och mål på andra plan... bloggen, träningen etc etc. Försöker också jobba med att förändra mitt tankesätt och skrev ett inlägg om tid häromdagen efter att ha läst ett inlägg här hos dig... http://www.minklockaregard.se/vardag/saker-jag-inte-gor-just-nu/

Svar: Haha... Precis så funkar jag med. Det upptäckte jag igår när jag kom hem efter första arbetsdagen och INTE skulle jobba. Jag sprang liksom omkring och gjorde en massa saker HELA tiden ändå. Men jag ska tvinga mig själv ner i soffan! :) Nu ska jag in och läsa ditt blogginlägg! :)
Alexandra - Sociala medier & Entreprenörskap

#3 - Mösstanten

Klokt tänkt. Hoppas att du kan hålla det. Vi blir inte yngre med åren och vi vill ju inte gå in i någon vägg. Lycka till med gränserna! (Säger en som är väldigt bra på att vara lat) :-)

Svar: Så sant!! :) (Från en som har svårt att vara lat)
Alexandra - Sociala medier & Entreprenörskap

#4 - Kicki Westerberg

Ett viktigt val tycker jag. Att skapa barriärer mot det som är allra viktigast. All lycka till dig.

Svar: Tack snälla! <3
Alexandra - Sociala medier & Entreprenörskap

#5 - Maria Ekblad - nyföddfotograf i göteborg

Åh det låter grymt! Ett tips är att stänga av datorn mellan varven också. Jag har börjat göra det för det är så lätt att man ”ska bara” när den står i vila och jag tror ändå det gör något mentalt att den är avstängd när jobbet är ”avstängt”. :)

Svar: Väldigt bra idé! För mig är det redan ett väldigt stort steg att datorn står i sovrummet men jag kommer göra det ännu enklare för mig om jag också stänger av den ibland! Tack för tipset 😘
Alexandra - Sociala medier & Entreprenörskap