Alexandra

God morgon ny dag på sjukhuset
God morgon! Tack för att ni är så fina och engagerade ♡ Igår kom Alvin och pappa Jonas förbi. Det var så mysigt att kramas med min lille kille - som inte alls är glad över det här. Det märks tydligt på honom, men det är tyvärr ingenting vi kan göra åt det - det ÄR ju så att han har en storebror som är sjuk - mer än att försöka förstå honom när han är sur och tjurig och egentligen bara behöver extra mycket kärlek och kramar. 
Det är en ganska rolig avdelning om man är pigg, det finns både lekterapi och lekrum. Och Alvin hittade givetvis fotbollsspelet direkt...
... och fick med sig storebror en liten stund...
... men sen när han inte orkade mer blev Alvin lite småtjurig. Ja men jag vet att det egentligen bara handlar om två saker: 1) Avundsjuka för det som jag och Mio hela tiden har för oss själva (helt normalt ju, jag förstår honom verkligen) 2) Oro för sin storebror.
Men sen gick jag på promenad med honom i korridorerna här och då blev det lite bättre. 
De tog nya prover på Mio både igår kväll, inattt och tidigt i morse, men vi har inte fått svar ännu. Nu vid 08,30 ska vi bort till ögonkliniken. Sen vet jag inte hur det blir med behandling och magnetröntgen än... hade hans värden varit extremt låga igår eftermiddag hade de satt in behandling eftersom han var så oerhört hängig på morgonen (De fick knappt liv i honom), men eftersom de var ganska bra så väntade de och valde att hellre se en kurva över ett helt dygn.
Jag hoppas att vi kommer till rätta med det här nu... jag vågar inte åka hem i halv otrygghet igen...
#1 - Anna-Maria

Hoppas verkligen att ni får svar snart på vad det är som är fel! Bra på ett sätt att få en ordentlig dygnsmätning av kortisolet innan behandling sätts in samtidigt som jag förstår att det är frustrerande att behöva vänta. Om det är någon tröst så blir man ändå ganska snabbt lite piggare av att börja med kortison om det blir aktuellt.

Svar: Ja jag märkte faktiskt det i lördags när de hade gett honom ACTH... tror att det ger effekt direkt va? :)
Alexandra

#2 - Helen

Har en egen son på 8 år som har diabetes typ 1 och tycker det är svårt "bara" det. Hur funkar det för MIO i allt detta? Måste vara extremt svårt

Svar: Ja det är supersvårt att "kombinera" med andra sjukdomar. Blodsockret är ibland väldigt högt och ibland väldigt lågt. Trixigt faktiskt... :(
Alexandra

#3 - Josefine

Nej åk INTE hem utan behandling. Førstår ditt hjærta delas i två och man førstår ju lillebrors oro och frustration. Det ær ju helt normala reaktioner och FINA reaktioner som handlar om kærlek. Skickar er ALL kraft. KRAMAR

Svar: Ja visst är det det! KRAAM fina du <3
Alexandra