Alexandra - Sociala medier & Entreprenörskap

Ett ja är alltid ett ja och ett nej är alltid ett nej
Hörnini, har ni tänkt på en sak? Eller ja jag har tänkt på en sak som jag tänkte lufta här nu. Nu ska vi se så att jag får till det utan att förvirra er för mycket. Men god morgon förresten!☀️För er som läser det här nu på morgonen när jag postar alltså...
Hur som helst, det jag vill prata om är tvetydighet. Att det så ofta tolkas in ett nja när någon säger ett ja, eller att någon säger ja till dig men så finns det surhet och bitterhet bakom det. Förstår ni hur jag menar? Jag har alltid tyckt att det har varit svårt att be om hjälp eftersom jag tänker på den andra personens situation. Typ "Hon har ju själv så mycket med sin dotter" eller "Det är väl lika tufft för honom att få ihop vardagen så hur ska han kunna avvara tid till mig?" Ja men ni fattar. Jag har liksom deras "ursäkter" i mig och struntar i att fråga. Och det är nog dels för att jag tror att folk har svårt för att säga nej om det inte kan/ vill, och därmed har svårt för att säga ja och faktiskt mena det. Historiskt i alla fall. Jag har börjat förändra den tanken och tycker egentligen att det är så himla enkelt. Säger man ja så är det ja, och det är den andra personens ansvar att bara säga ja om det är glatt, ärligt och kommer från hjärtat, eller hur?
Jag tar ofta diskussioner om det är något som jag inte riktigt håller med om, men säger jag sen ja så menar jag det. Och står för det. Mitt ja är liksom mitt ansvar, så om jag säger ja och egentligen är sur, bitter eller arg så är det mitt eget "fel". För jag kan ju aldrig hålla någon annan ansvarig för mina handlingar. Det är aldrig någon annans fel att jag säger "Ja jag hjälper dig", eller "Ja, jag hänger med!" och så vidare. Är ni med på vad jag menar? Då är det ju bättre att säga nej, det går ju det med eller hur? Jag älskar människor som säger ja och menar det. Eller som säger nej om de inte kan, vill, orkar, känner för det. Det är så enkelt. Ett ja är alltid ett ja och ett nej är alltid ett nej, och det är vårt eget ansvar att stå för det vi väljer, eller hur?
#1 - Mösstanten

Så klokt! Jag har också svårt att be om hjälp. Men nej! Att ta ansvar för sina egna beslut och låta andra ta ansvar för sina är mycket vettigare. Det kan så klart vara mycket svårt om man har en människa i sin närhet som hela tiden lägger över ansvaret för sina egna handlingar på andra, det finns ju sådana. Men att stå upp för var och ens ansvar är det enda vettiga.

Svar: Eller hur, visst är det så! MEn ja, det kan absolut vara svårt... det är därför jag försöker jobba med det! ;)
Alexandra - Sociala medier & Entreprenörskap