Alexandra

Workshop och möte - det var det
Jag sa ju att jag inte hann med så mycket igår eftersom jag var tvungen att sticka iväg till sjukhuset med Mio. Och just det ja... jag var ju också på vårdcentralen med mig själv, för några "blåmärken" som jag har på ryggen. Som jag anade så trodde de inte att det var något att oroa sig över, så check på den. Skönt!
Hur som helst - jag hann bara med två grejer innan jag stack från kontoret. Två lååånga grejer dock. Först hade jag, Sanna och Amanda en två timmar lång workshop för att gå igenom den potentiellt nya kunden (som som sagt är fyra kunder) och tog fram en början till en pitch och ett förslag.
Vi ska dit och presentera ett förslag på måndag och tänker att det är bra att göra en KeyNote så att det ser snyggt och proffsigt ut. Men man undrar alltid hur mycket tid man ska lägga ner på sånt här... Hur mycket tid har vi egentligen på att göra obetalt jobb? Ja men det får man förstås räkna med när det gäller införsäljning, men vi satt ändå tre personer i två timmar. Det är sex timmar totalt! Det är ju nästan så att vi påbörjar en strategi åt kunden. Fast ändå inte. Ja men ni fattar va? Å ena sidan vill man ju inte missa chansen utan göra vårt allra yttersta för att komma med ett proffsigt intryck... och å andra sidan så lär man sig efter ett tag att man kan jobba måååånga timmar helt utan nytta ibland. Och att kunden egentligen inte alls är så långt fram i processen som man kanske trodde. Men oj vad vi hoppas på den här kunden. Det hade varit så kul, så jag hoppas att de gillar vårt förslag. 
Efter vår två timmar långa workshop hade jag som sagt ett möte med en kvinna från en kommun. Hon har lyssnat på mig på en föreläsning och tog kontakt för att höra om vi vill vara med i en upphandling. Klart vi vill. Vi har bara varit med i en upphandling tidigare, och det var när riksdagen sökte någon som kunde klippa och redigera en podcast. Den vann vi dock inte. Tyvärr. Det är lite "läskigt" med upphandlingar. Man har liksom ingen vidare chans att diskutera och förhandla utan får bara ett ja eller nej.
Med kunden på måndag hoppas vi kunna diskutera och förhandla om det skulle visa sig att vi är på helt fel spår. För det vet vi nämligen aldrig. Det är aldrig någon som vill tala om vad de har för budget. Jag tycker det är konstigt... Det är ju inte så att vi höjer eller sänker priserna beroende på deras budget. Vi har ju vårt timpris och sen är det bara frågan om hur många timmar de vill ha, det vill säga hur mycket vi ska leverera. Men det är lönlöst att tro att man ska få en budget, det får man som sagt aldrig så därför gäller det bara att höfta...