Alexandra

#metoo
Jag älskar att det händer nu. Att #metoo har tagit sån fart och nu formligen exploderar. Det är så mycket som är skevt, och givetvis är det värsta att det finns så många tjejer som har blivit tafsade på, och till och med våldtagna. Och många gånger våldtagna på ett sätt som har gjort att de har trott att de ska skylla sig själva eftersom de faktiskt kände killen och till och med valde att vistas i samma rum som honom. SOM OM DET SPELAR NÅGON ROLL! Ett nej är ett nej! Alltid! Det finns inga motargument till det. Det ska vara färdigdiskuterat där. Ja det är så jäkla skevt helt enkelt.
Jag har aldrig råkat ut för något fysiskt, helt otroligt egentligen. Eller jo... det är skrämmande att jag inte ens tänker på det... Det är det här som är så skevt. Det är klart att jag har fått en dask i rumpan och liknande, men jag menar att jag aldrig har varit med om något "riktigt" övergrepp. Det är så galet att det är så mycket som vi har levt i och som har upplevts "normalt". Det är inte normalt. Jargongen bland många killar och män är ju helt förfärlig. Blickar, kommentarer, "roliga" skämt, en dask i rumpan, en kommentar om urringningen, "högt till tak-humor"... you name it. Och synonymt för alla de här tillfällena är att den tjej som ryter ifrån "inte har någon humor" eller är "överkänslig". Och kanske till och med får sparken, eller blir utfryst, om det sker på en arbetsplats. 
Det sjuka i allt det här är (förutom alla fysiska övergrepp så klart!!) är att vi har vant oss vid. Därför är jag så otroligt glad över att det finns så många grymma tjejer och kvinnor som har öppnat sig. Heja! ♡
Jag vill att mina pojkar växer upp och inte ens ser det som ett alternativ att prata nedlåtande eller sexistiskt mot tjejer, så på ett sätt tänker jag att jag bara vill visa hur det ska vara och prata på ett självklart sätt om det... men jag inser ju att det går inte. Det finns ett problem där ute som jag måste lyfta med dem. Jag har förklarat vad #metoo handlar om men känner att jag borde göra något mer för att de ska lära sig att bli så som en kille/ man borde vara. Det vill säga ha respekt för alla andra, oavsett kön.
Hur gör ni andra med era barn? Hur pratar ni med dem om det här?
 
#1 - Johanna

Jag tänkte precis som du, jag har haft tur som inte varit med om något. Men sen tänkte jag lite längre och fler och fler saker kom upp. Inget väldigt allvarligt men ändå obehagligt att det ses som 'normalt'.
Men jag tror också att mycket bra kommer att komma av det här💪✨

Svar: Ja och det känns så himla bra, eller hur 🌟
Alexandra

#2 - Linda Lövberg Hjären

Jag tänkte precis som du att man haft tur att inte varit med något, men sen när jag tänkte lite längre, kom en sak upp. Inget allvarligt men det var ändå obehagligt.. Men jag tror man blir stark.

Svar: Men sjukt ändå att man tänker att man inte har varit med om nåt när det händer saker omkring en nästan varje dag.. kram
Alexandra