Alexandra

Hemma från sjukhuset och Tyskland
Att komma hem efter att ha legat på sjukhus är en fantastisk känsla. Det känns så rent och fräscht hemma och så luktar allt så himla gott. Resan hem igår gick bra men var väldigt lång - den tog närmare tio timmar pga. köer och väntan på färjan - så jag var svintrött både mentalt och i kroppen som ju hade suttit i samma position hela dagen. Jag la mig i sängen och njöt av att bara få ligga hemma i min egen säng... men så blev jag vrålpigg. Märkligt! Jag är sån som alltid somnar så fort jag lägger huvudet på kudden men igår var det annorlunda. Så jag låg och kollade på Gift vid första ögonkastet, den norska versionen.
Alvin kom hem nu på morgonen, så att jag fick träffa honom lite innan han skulle till skolan. Jonas ska nämligen ha barnen ikväll eftersom han jobbar sen. 
Att få träffa Alvin - vilken känsla det var! Jag har ju varit ifrån honom tidigare, men det var annorlunda den här gången. Först och främst så kändes det konstigt att åka iväg med bara ett barn, och sen så var ju inte omständigheterna så roliga. Vi skulle ju iväg till ett sjukhus. Och så visste jag inte hur länge vi skulle vara borta. Det var nog mest det... och att vi var i ett annat land. Allt kändes så stort och ovisst. Så att träffa honom var så himla mysigt. Jag kramade, kramade, kramade honom tills han hoppade över till andra sidan av soffan pga. för varmt. Haha... så typiskt min lilla kille ♡
Att se han och Mio kramas var om möjligt ännu finare. De låg och kramades i Mios säng i flera minuter. Men sen tröttnade han på oss och gick och satte sig i fåtöljen istället. 
Mio är också trött efter resan men gick upp för att träffa lillebror. 
Nu är vi då hemma som sagt. Vi har fått ett långt brev med oss hem från Tyskland så jag ska ringa runt idag och försöka få tag i en läkare. Jag vet dock att det brukar vara mission impossible på fredagar. Varför är det så himla svårt att få prata med en läkare i Sverige? Att till exempel maila en läkare skulle ju vara otänkbart (det kanske inte är tillåtet enligt lag, att de har kontakt med patienter via mail?), i Tyskland har de läkarnas mailadresser på sjukhusets hemsida. Men det är i alla fall det som är planen - att ta kontakt med en av hans läkare här hemma och fortsätta undersökningen. Allt detta är som sagt med blandade känslor. Ville ju så gärna komma hem med en lösning, men samtidigt inte med en ny diagnos. Så det känns upp och ner, bra och dåligt det här...