Alexandra

Bra dynamik i en podcast är the shit
Igår hade vi som sagt ett frukostseminarium om "Podcast för företag" och det var väldigt lyckat. Vi har så grymma personer runt omkring oss som kommer och lyssnar på det vi säger. Och som även själva kommer med en massa klokheter. Det ger väldigt mycket energi att träffa alla underbaringar som följer - och pratar med oss - på Instagram. Hej fina ni 👋 Vi älskar verkligen er och den feedback ni ger ♡
Hur som helst - under podcastseminariet pratar vi om poddar generellt, vad man kan tjäna, vad det kostar att sponsra, hur många som lyssnar och så vidare.
Men ännu viktigare: Vi berättar exakt hur man ska göra för att komma igång, och... det som jag tycker är allra mest intressant; vad det är som gör att en podcast är bra. Och förutom att man bör ha ett bra ämne, eller i alla fall en röd tråd, och ett någorlunda bra ljud så tycker jag att det absolut viktigaste är att man har bra dynamik mellan varandra. Det spelar ingen roll hur bra ämne man har eller i vilken studio man har spelat in sin podd om man inte har bra dynamik. 
Jag kan inte tänka mig nåt tristare än två personer som har en alldeles för ängslig ton mellan varandra. Som hela tiden ursäktar sig inför varandra och är rädda för att trampa den andra på tårna. 
Nu när jag och Josefine skulle börja spela in vår "Barndiabetespodden" så frågade jag henne om hon är okej med att vi har "högt till tak" och att vi vågar fråga varandra vad som helst, och alltså inte tassar på tå för varandra. Det kan ju vara ganska känsligt med tanke på att det handlar om våra sjuka barn, relationer (jag och Jonas, Mios pappa, är ju till exempel separerade), ledsamheter och så vidare. Men vi kom snabbt överens om att det är bättre att vi bara bestämmer att vi får lov att fråga precis vad som helst och att det liksom inte finns några gränser, det går ju att klippa bort om det skulle kännas fel. Och jag tycker att det är så himla skönt, för då har vi liksom bestämt redan från början att vi inte behöver vara så försiktiga i vår relation. Så borde man ju alltid göra... det blir ju så mycket mer spännande då ;) 
För det här med bra dynamik - jag älskar poddar där de har bra dynamik mellan varandra. Exempel på poddar där jag verkligen älskar dynamiken är Jessica Lagergren och Angelica Lagergren som har Tvillingpodden. De har - eftersom de är tvillingar - en väldigt nära relation och vågar så klart ta ut svängarna rejält mot varandra. Eller det kanske inte är så självklart egentligen, bara för att de är tvillingar. Men så är det i alla fall. De har en fantastisk dynamik och det är därför jag (och jag gissar att alla som skulle lyssna på den skulle hålla med) älskar den podden.
Sen har vi ju Alex & Sigge, som inte har några som helst gränser (tror jag) för vad de säger till varandra. De kan verkligen skoja om varandra på ett sätt att man nästan får ont i magen ibland. Men det är också det som är kittlande. 
Hannah & Amanda, som ju snart ska sluta podda, och som var de som startade "två tjejer som poddar"-trenden (denna underbara trend) är också syskon och det märks i deras dynamik. De har respekt för varandra, men man märker också att de är väldigt trygga i vart de har varandra.
Håller ni med mig om dynamiken och hur viktig den är? Eller är ämnet viktigare? 
#1 - Lars Gustafsson

va bra du delar med dig på bloggen. jag har varken Instagram (tänker inte skaffa heller) eller pod. jag är väl gammalmodig men jag tycker att blogg är cool. Dynamiken? Är det samarbetet menar du?
Jag gillar din blogg

Svar: Tack! :) Jag menar dynamiken mellan två personer.
Alexandra

#2 - Lars Gustafsson

Alltså samarbetet mellan 2 personer?

Svar: yes :)
Alexandra